Förutom all tid man måste lägga ner så krävs det även en hel del motivation, vilja och energi för att orka hålla igång med träningen av sina tävlingshästar. Ibland känns det väldigt tungt när de där tre delarna försvinner, ibland för bara en dag och ibland håller det i sig en längre period.
Men ibland får man även en otippad boost av energi och motivation och då orkar man med nästan hur mycket som helst!

Igår var en sådan dag! Efter jobbet igår kväll red jag fyra hästar! Båda mina och båda Hannas.
Jag var inte hemma från jobbet förän klockan var närmre 6 och var därför inte ute i stallet förän vid halv 7 och var inte klar i stallet med ridning och att fylla vattentunnor i hagarna förän klockan var 12.


Första hästen jag red var min fina lilla Winstone som bjöd på ännu ett bra pass där han kändes superfin!
Vi jobbade med tempoväxlingar och övergångar, några öppnor och skänkelvikningar i traven och fokuserade på lösgjordhet, rakrikning och att få lite mer tryck bakifrån. Det har blivit en hel del jogging i lugnt tempo och utan större krav de senaste veckorna så nu är det dags att plocka upp energin i arbetet igen och det är så roligt!! 😄

Nästa häst jag red var Hannas Isabella som jag gillar väldigt mycket.
Hon har fått jobba mycket med övergångar mellan skritt och trav och att få igång en ärlig framåtbjudning i ridningen och det börjar ge resultat nu! Hon lyssnar bättre och snabbare fram för skänkeln och börjar bli mycket stadigare i både form och bjudning!
Idag gick vi därför vidare med att få igenom halvhalterna och fånga upp tempot med bibehållen bjudning fram till bettet, men fortsatte även fokusera på rakrikningen och att inte flyta iväg med bogarna. Hon jobbade riktigt riktigt fint fram tills att det dök upp hästar och ungar runt ridbanan för då tappade hon all fokus på arbetet och vi fick jogga runt tills hon hittade tillbaka till att koncentrera sig på arbetet igen och då avslutade vi och skrittade av ute istället.

Hannas andra häst Ultimat fick bli nästa häst. Med honom blev det en del galopparbete men jobbade i alla gångarterna med att mjuka upp honom i sidorna och att han inte får svaja iväg med bogarna och rumpan när man byter varv. Att byta varv ofta och att hålla sig innanför spåret gjorde susen för att få honom stadigare mellan hjälperna och vi jobbade även med att variera formen och powern vilket han tyckte var jobbigt, men han blev väldigt lösgjord och fin av det!

Sist ut var Prima som var jättebrunstig och det går aldrig bra då. Spänd, motig och hänger i handen på mig då och går inte att få lösgjord. Suck. Hon fick i alla fall galoppera och göra av med lite energi även fast det inte blev något vettigt arbete alls av det passet... Ston alltså... 😂