Redan direkt på framridningen kändes hon lugn, sansad och jättefin att rida. Så fin och ridbar har hon aldrig någonsin varit på bortaplan förut så bara där var jag riktigt nöjd med henne!

Vi värmde upp som vi brukar göra under ett vanligt pass hemma. Det är viktigt att hästen känner igen sig i arbetet så att den känner sig "hemma" även när man är på bortaplan. 

Jag började rida fram ungefär 40 minuter innan min starttid för att ha gott om tid på mig för att bli redo och kunna lägga in många skrittpauser. 

Efter uppvärmningen gjorde jag korta sektioner av arbete för att känna igenom det vi sedan skulle göra inne på banan och med mycket skritt emellan för att hon inte skulle bli trött. Lite förvänd galopp i båda varven, en skänkelvikning åt varje håll, några halter och ett par ryggningar, annars var det mest tempoväxlingar och övergångar vi gjorde. Lugnt och behagligt med en lyhörd och fokuserad häst. Så himla härligt! 

När det blev vår tur och vi kom in på banan i ridhuset blev hon först lite spänd, men så fort jag kom igång och travade runt henne så slappnade hon av och fokuserade på mig. 

Precis i början av programmet var det jag som var lite spänd, men jag kom på mig själv och slappnade av och då gjorde även Prima det och vi hade en lugn och bra känsla under hela programmet. 

Prima tappade lite, lite av sin bjudning inne på banan vilket gjorde att längningarna blev dåliga. Men eftersom hon har varit spänd och smått oridbar under programmen tidigare så ville jag inte riktigt trycka på henne, utan behålla den där lugna känslan istället. Det kändes viktigare. 

Skritten fixade vi utan taktinslag och de enda egentliga missarna var att hon blev lite kantig och gick emot handen i ryggningen och efter andra förvända galoppen när man ska trava genom hörnet innan den tredje galoppen så gjorde hon tre egna fattningar. 

Men oj så nöjd jag var med henne ändå. Så himla duktig!! 😍