Med tanke på hur det kändes på träningen i onsdags då jag helst ville avanmäla mig och sälja hästen, så hade jag inga höga förhoppningar. Jag räknade med att han skulle vara lika tramsig och jobbig som han har vart det senaste och att vi skulle komma sist. Men han behöver träna på att komma iväg på tävling så jag tänkte att vi får se det som en träning istället.

Jag lät honom lösgaloppera i ridhuset en stund på morgonen innan jag gjorde i ordning honom, så att han skulle få springa av sig lite energi. Jag ska nog fortsätta med det för han har aldrig stått så lugnt när jag har knoppat!

Väl framme och urlastad så var han förvånansvärt lugn. Jag lastade ur i god tid så att jag kunde promenera med honom en bra stund innan uppsittning så att han fick tid att se sig omkring och hinna slappna av.

På framridningen kändes han även där förvånansvärt lugn och sansad. Inte speciellt tittig heller, men reagerade såklart lite på några plötsliga ljud.

Min tränare som bor i Linköping, inte långt bort från tävlingsplatsen, kom och hjälpte mig på framridningen vilket kändes skönt. Winstone kändes väldigt fin och det var otroligt skönt efter de senaste träningarnas kaos med en väldigt spänd häst. 

Väl inne på banan blev han först rädd för bland annat en stol med stora huggtänder och en väldigt lömsk blomma och yrade då omkring spänd och skvattig en liten stund. Kände ett kort ögonblick för att ge upp, men domarbordet var i alla fall inte köttätande så det var ju något positivt. 

Startsignalen kom ganska snabbt så jag fick inte mycket tid för att få honom att slappna av, men det var ju bara att gilla läget och köra. 

Fattar galopp, rider ner mot A, upp på medellinjen och den värsta spändheten i hästen försvinner!

Även lite mer samling hade inte skadat, men jag ville inte trycka igång powern och riskera några utbrott. 

Mellantraven och den ökade traven blev lite mesiga. Han tryckte upp nacken och spände sig i ryggen och då ville jag inte trycka på mer i det läget utan flöt mest med, vilket såklart inte gav så höga poäng. 

Första öppnan och slutan blev lite för raka, men eftersom de har krånglat så många gånger på tävling med att han har lagt in galopp där så är mitt största fokus på att han ska vara lugn och hålla traven, vilket han gjorde. Så småningom kan jag börja ställa mer krav på böjningen även på tävling. 

Längningen av formen på båge i trav fick vi inte heller så höga poäng på. Han har väldigt svårt för att sänka nacken och länga ut halsen inne på banan när han är minsta lilla spänd och vill ha koll på allt. Men det kommer väl när han har mer rutin och vågar slappna av mer. 

Skritten gick fint och avspänt, galoppfattningen från skritt som har krånglat lite de senaste tävlingarna, gjorde han helt okej. 

De förvända galopperna flöt på utan större problem och mellangaloppen och den ökade galoppen gjorde han bra och tog för sig. Det kändes dock som att det gick betydligt mycket fortare och med större språng än vad det såg ut när jag kollade på filmen efteråt, haha! 

Där emot blev inte övergångarna ner till trav riktigt så bra som han kan om vi säger så. Han tyckte att han skulle visa hur mycket han kunde samla sig i galoppen tills vi nästan galopperade på stället och sedan tog det stopp innan vi kom igång i trav. 

I sista uppridningen spände han till lite när jag red upp på medellinjen, men släppte det snabbt och gjorde en bra avslutande halt. 

Jag är nöjd med vår prestation och det var skönt att komma runt programmet utan trassel. Det kanske går åt rätt håll nu! 

Vi fick 65,9% för vår ritt och vi låg länge på en 4e plats. Men med 28 ekipage i startfältet och många fina hästar blev vi så småningom nerputtade och näst sista ekipaget puttade ut oss precis utanför placering. Det var lite surt förstås, men att hamna 8a av 28 när man ändå hållit tillbaka och "fegridit" lite är inte fy skam! 😉