Jag har nog aldrig varit så nervös som då (till vanliga tävlingar är jag sällan nervös) men hade bra stöd av Molly och Emma som var med oss.

Winstone skötte sig jättebra så jag vet inte riktigt vad jag var nervös över.

Han var så tanig då, inte alls så välutfylld och färdigväxt som de flesta andra 3 åringarna och det visade sig såklart i poängen.

Han fick 43 poäng som gångartstalang och även 43 poäng som hopptalang faktiskt!

Sedan dess han ju såklart utvecklat sina gångarter mer än hoppförmågan.

Vi gjorde även ett godkänt ridprov med poängen 8-8 som resultat.

Tänk så mycket vi båda har utvecklats sedan dess!